Vi träffar Claudia Olsson, framtids- och teknikanalytiker, och Peter Tyreholt, affärsutvecklare på Cybercom, för ett samtal om framtiden och vad den digitala tekniken kommer att innebära för vårt samhälle.

Claudia och Peter, vilka möjligheter ser ni med den uppkopplade världen i framtiden?

Claudia: Den nya tekniken kan till exempel bidra till en ökad livskvalitet inom sjuk- och hälsovården när man i större utsträckning kan arbeta proaktivt för att hålla patienter friska. Med hjälp av tekniken kan vi också förbättra den psykiska hälsan. Tittar man på utbildningssystemet så kommer utbildningar i högre grad utgå från individens förutsättningar och kunskaper och erbjuda rätt nivå. På samhällsnivå kommer säkerheten öka, ett exempel är autonoma fordon i trafiken. En otroligt viktig fråga är givetvis också hållbarhet där tekniken ger oss möjligheter att värna om resurserna på ett bättre sätt. På sikt kommer vi även kunna stärka våra demokratiska system med teknikens hjälp och möjliggöra digital röstning på ett säkert sätt.

Peter: En ytterligare aspekt är att vi i framtiden i högre grad kan mäta resultatet av allting vi gör, och därigenom säkerställa att vi gör rätt saker. Idag är mycket som genomförs åsiktsdrivet. Om du istället kan mäta ditt resultat i alla lägen och få feedback snabbt, då har du också möjlighet att korrigera i ett tidigt skede. Ett bra exempel är app- och webbvärlden där den snabba utvecklingen drivs av omedelbar återkoppling på resultatet. Ju snabbare lärcykler, desto bättre saker kan vi bygga, och det påverkar vår värld positivt.

   

Vilka trösklar behöver övervinnas för att tekniken ska kunna uppnå full potential?

P: Många av trösklarna finns där av en anledning, som lagstiftning, integritet och säkerhet. Så även om tekniken redan existerar är det i många fall en mognadsfråga. Kan vi anpassa lagstiftning och arbeta för att avlägsna en del av de trösklarna så kommer vi att kunna vara mer effektiva, till en betydligt lägre kostnad. Sjukvården är ett bra exempel. Många vårdbesök idag kräver inte fysiskt närvaro, men trots det var digitala vårdbesök via video länge omöjligt på grund av reglementet. Idag ersätter flera landsting vårdleverantörer även för digitala vårdbesök, något som sparar stora resurser för samhället. En annan tröskel är det stora teknikfokuset, där vi istället bör prata om kundvärde och vilken effekt vi vill uppnå. Först därefter kan vi välja rätt teknik för det.

C: Det blir också otroligt viktigt att kommunicera
värdet av att dela data. Oavsett om det gäller sjukvårdssystem eller trafiksystem så finns stora optimeringsvinster för hela samhället. I Silicon Valley har jag ofta sett självkörande bilar köra runt. Det kan kännas osäkert då man är van vid att ha ögonkontakt med en förare. Samtidigt vet man att självkörande fordon är betydligt säkrare än mänskliga förare och därmed kommer att spara oerhört många liv om det implementeras. Det behöver kommuniceras på ett tydligt sätt för att få fler att vilja anamma tekniken

Kan väst bli omkört av utvecklingsländer på grund av att vi sitter fast i gamla tankesätt och utdaterad teknik?

P: Det tror jag visst kan ske. Flera av de bolag jag arbetar med idag har en lång historia, något som tidigare varit en konkurrensfördel. När plötsligt all data behöver delas och alla IT- och affärssystem ska prata med varandra blir det arvet istället en enorm nackdel. Då kan nya aktörer som bygger allt på modern teknik från första början enkelt köra förbi. Många afrikanska länder ligger också redan långt före Sverige när det gäller mobile first-lösningar, mobila pengar och banksystem på mobilen som till exempel M-peza.

 

Hur sannolikt är det att vi kommer se
drönare som levererar paket till oss?

P: Jag tror att det kommer vara svårt att använda drönare i tätbebyggd stadsmiljö, men tittar du utanför städerna så är det redan idag verklighet. Posten i Finland använder till exempel drönare för att skeppa medicin ut till öar på test. Transportsträckorna inne i stan går att optimera genom effektiv logistik, och andra lösningar är också möjliga för leveranser. Volvos koncept In car delivery, där du får ditt paket levererat till bakluckan på arbetets parkeringsplats är intressant när det gäller leveranser, liksom matleveranser direkt till kylskåpet med hjälp av en digital engångsnyckel med säkerhetsalarm till ytterdörren.

C: Inom drönarteknologin finns helt klart säkerhetsproblem kring stadsleveranser som behöver överkommas. Mer aktuellt just nu är att använda autonoma, flygande fordon inom till exempel jordbruk, skogsbruk och övervakning.

 

 

 

 

Längre fram är exempelvis länder som saknar utbyggd traditionell infrastruktur en potentiell marknad för leverensdrönare. I många fall kanske det till och med går snabbare att implementera drönarteknologi för transporter än att bygga traditionella vägnät och transportsystem. Men för att det ska vara möjligt behöver man höja kompetensen kring tekniken och satsa på kunskapsöverföring till tillväxtområden.

 

Livsmedelsproduktion är ett stort problem
idag och kan innebära ännu större påfrestningar på vår värld i framtiden. Vilka möjligheter finns?

P: Det finns stora fördelar att hämta genom att utveckla den digitala tekniken inom livsmedelshantering. Mycket bygger idag på centralisering och stordrift för att öka effektiviteten och minska kostnaderna. Men liksom AirBnB har revolutionerat bostadsbranschen genom en effektiv plattform som tillåter uthyrning till rätt person för en låg administrationskostnad, så kan det tänket även implementeras i livsmedelsbranschen. Lokala, småskaliga producenter har haft svårt att nå ut brett, men nu har till exempel ICA byggt en plattform som möjliggör för alla butiker att köpa in lokalt, och för lokala leverantörer att finnas med i systemet trots en begränsad produktion.

C: Jag ser tre tydliga trender inom livsmedel. Säkerhetsaspekten, att med hjälp av blockkedjeteknik och andra säkra databastekniker kunna spåra varifrån maten kommer och vilka tillsatser som finns i den. Jag tror även att vi kommer att identifiera nya proteinkällor framöver, alltifrån olika typer av 3D-printade och labbodlade livsmedel, exempelvis kött och mjölk, men också nya typer av grödor, framtagna genom tekniska framsteg inom syntetisk biologi. Den tredje starka trenden som jag tror på är functional food. Maten kommer framöver att ha fler egenskaper än vad den har idag,