Räkningar och noter Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL), RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU.

Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och med tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer och akutgruppens uttalanden. Detta innebär att IFRS värderings- och upplysningsregler som huvudregel tillämpas. Från denna regel görs i RFR 2.1 vissa undantag och tillägg, beroende på lagbestämmelser, främst i ÅRL, samt på sambandet mellan redovisning och beskattning.

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, avrundade till närmaste tusental där inget annat anges.

(a) Koncernens påverkan från standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2007

Under 2007 har IFRS 4, 7 och IFRIC 4, 7, 8, 9 samt IFRIC 10 trätt i kraft. Omfattningen av koncernens upplysningskrav kring finansiella instrument har ökat i och med tillämpningen av IFRS 7. Övriga standarder och tolkningar har inte påverkat koncernens finansiella rapporter.

(b) Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft

IFRS 8, IFRIC 12, 13 och 14 som ännu ej har trätt i kraft har inte tillämpats i koncernredovisningen.

Ändringar i IAS 1, 23 och 27, IFRS 3 och IFRIC 11 har inte tillämpats i koncernredovisningen.

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Att upprätta de finansiella rapporterna enligt IFRS kräver att företagsledningen och styrelsen gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader samt lämnad information i övrigt.

Dessa bedömningar och antaganden baseras på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under rådande förhållanden. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, som inte annars tydligt framgår från andra källor. Det verkliga utfallet kan skilja sig från dessa uppskattningar och bedömningar.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS kan ha en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter. Särskilt inom områdena intäktsredovisning och osäkra fordringar, värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar samt skatter kan bedömningarna ge en betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. Se vidare respektive efterföljande not.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dess dotterföretag. De finansiella rapporterna för moderbolaget och dotterföretagen som tas in i koncernredovisningen avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Alla koncerninterna mellanhavanden, intäkter, kostnader, vinster eller förluster som uppkommer i transaktioner mellan företag som omfattas av koncernredovisningen elimineras i sin helhet.

Ett dotterföretag tas med i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilken är den dag då moderföretaget får ett bestämmande inflytande, och ingår i koncernredovisningen fram till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvade dotterföretag är intagna i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden. Den innebär bland annat att anskaffningsvärdet fördelas på förvärvade tillgångar, övertagna åtaganden och skulder vid förvärvstidpunkten på basis av dessas verkliga värden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapital-instrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedatum, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet.

Vid avyttring av dotterföretag under löpande år medtas dess resultat under innehavstiden genom att dess intäkter och kostnader redovisas i koncernresultaträkningen. Realisationsvinst/-förlust beräknas i koncernen som skillnaden mellan försäljningspriset och det koncernmässiga värdet av dotterföretagets nettotillgångar.

Vid omräkning av utländska dotterföretags resultat- och balansräkningar har samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen omräknats till balansdagens kurs och resultaträkningen har omräknats till genomsnittskurs. Eget kapital har omräknats till historisk kurs. Omräkningsdifferenserna har inte påverkat resultatet utan förts direkt till eget kapital.

Joint venture

Koncernens innehav i gemensamt kontrollerade enheter redovisas enligt klyvningsmetoden. Koncernen slår ihop sin andel av intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt kassaflöden i aktuellt joint venture med motsvarande poster i den egna koncernredovisningen.

Koncernen redovisar den andel av vinster eller förluster från koncernens försäljning av tillgångar till ett joint venture som motsvarar de andra samägarnas ägarandel. Koncernen redovisar inte sin andel av vinster eller förluster i ett joint venture som är en följd av koncernens köp av tillgångar från detta joint venture förrän tillgångarna säljs vidare till en oberoende part. En förlust redovisas dock på transaktionen genast, om förlusten innebär att en tillgång redovisats till för högt värde.

Rapportering för segment

I IAS 14 Segmentrapportering återfinns en redogörelse över hur en definition av begreppen rörelsegren och geografiskt område ska låta sig göras. Med rörelsegren avses en redovisningsmässigt identifierbar del av ett företag med likartade produkter eller tjänster som skiljer sig från andra rörelsegrenars. Geografiska marknader tillhandahåller produkter eller tjänster inom en speciell ekonomisk miljö som är föremål för risker som skiljer sig från vad som gäller för enheter som är verksamma i andra ekonomiska miljöer.

I årsredovisningen för 2006 var styrelsens bedömning att koncernens intäkts- och bolagsstruktur krävde segmentsrapportering för ett av de två områdena - geografiska marknader. Efter förvärvet av auSystems har rapporteringen dock förändrats, och styrelsens bedömning för 2007 är att inget krav på uppdelning av koncernen i segment föreligger.

Styrelsen har dock för avsikt att återinföra segmentsrapportering med början under Q1 2008 efter att Plenwarebolagen tillförts koncernen från den 1 januari 2008.

Omräkning av utländsk valuta

(a) Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är Moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

(b) Fordringar och skulder i utländsk valuta

Kortfristiga fordringar och skulder har omräknats enligt balansdagens kurs. Kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas i resultaträkningen bland finansiella poster medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet och redovisas under rubriken övriga rörelseintäkter respektive -kostnader.

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier upptas i balansräkningen till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan samt eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningar sker linjärt baserat på tillgångarnas nyttjandeperiod.

Följande avskrivningstider har tillämpats:

• Datorer och övriga inventarier: 3-5 år

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärde med avdrag för beräknat restvärde (normalt noll) och för ackumulerade avskrivningar enligt plan samt eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningar sker linjärt baserat på tillgångarnas nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider har tillämpats:

• Licensrättigheter: 4-5 år
• Goodwill (I koncernen till och med 2003): 5-10 år
• Förvärvade kundrelationer: 10 år
• Förvärvat varumärke: 10 år
• Patent: 5 år

Koncernen fördelar anskaffningsvärdet för rörelseförvärv i enlighet med IFRS 3, Rörelseförvärv. Immateriella tillgångar i en förvärvad enhet redovisas i samband med rörelseförvärv endast om denna motsvarar definitionen av en immateriell tillgång i IAS 38 och dess verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

(a) Licensrättigheter

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden.

(b) Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i det förvärvade dotterföretagets identifierade nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriell anläggningstillgång. Goodwill som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet omräknas till balansdagens kurs, omräkningsdifferensen redovisas i eget kapital.

Goodwill prövas årligen, eller när tecken på nedgång finns, för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Avskrivning av goodwill upphörde i koncernen den 31 december 2003.

(c) Förvärvade kundrelationer

Koncernen fördelar anskaffningsvärdet för rörelseförvärv i enlighet med IFRS 3, Rörelseförvärv. Ett av syftena med förvärvet av auSystems var att öka kundbasen. Cybercom bedömer att det bland den kundstock som förvärvades finns kunder med en storlek och uthållighet att ett värde kan åsättas relationen. Värdering har skett baserat på de kommande tio årens kassaflöde under bibehållen volym och marginal.

(d) Förvärvat varumärke

Anskaffningsvärde för förvärvat varumärke fastställs genom en jämförelse med en egen varumärkessatsning.

Förvärvat varumärke skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden tio år.

(e) Patent

Anskaffningsvärde för patent baseras på nerlagd kostnad för patentregistrering. Patent skrivs av under fem år.

Nedskrivningar

När det finns en indikation på att en tillgång minskat i värde görs en bedömning av tillgångens redovisade värde. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart ner till sitt återvinningsvärde. Bedömning av kassagenererande enheter har skett per segment, i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar. Vid beräkning av kvarvarande nyttjandevärde för goodwill/aktier i dotterbolag har kalkylräntan 11 procent före skatt använts.

Finansiella instrument

Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, finansiella tillgångar som kan säljas och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte tillgångarna förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av tillgångarna vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

(a) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen inkluderar två underkategorier; finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana som från första början hänförs till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort eller om denna klassificering bestäms av ledningen.

Derivatinstrument kategoriseras också som innehav för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de antingen innehas för handel eller förväntas bli realiserade inom tolv månader från balansdagen.

Omvärdering till verkligt värde redovisas i resultaträkningen bland finansiella poster. Derivatinstrument ingår i omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder och redovisas i posten övriga fordringar eller övriga kortfristiga skulder i balansräkningen.

(b) Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivata tillgångar som antingen har hänförts till denna kategori eller inte klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom tolv månader efter balansdagen.

(c) Kundfordringar

Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar och redovisas i posten kundfordringar i balansräkningen.

Köp och försäljningar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

Finansiella instrument tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Verkligt värde för noterade placeringar baseras på aktuella köpkurser. Om marknaden för en viss finansiell tillgång inte är aktiv och för onoterade värdepapper, fastställer koncernen verkligt värde genom att tillämpa värderingstekniker. Därvid används information avseende nyligen gjorda transaktioner på armlängds avstånd, andra instrument som är i stort sett likvärdiga, analys av diskonterade kassaflöden och optionsvärderingsmodeller som förfinats för att återspegla utfärdarens speciella förhållanden.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar.

(d) Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

(e) Upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Fordringar

Fordringar värderas individuellt varvid erforderliga reserveringar görs.

Kortfristiga placeringar

Kortfristiga placeringar redovisas till marknadsvärde på balansdagen.

Redovisning av bokslutsdispositioner och obeskattade reserver

Skattelagstiftningen i Sverige och i vissa andra länder ger möjlighet att skjuta upp skattebetalning genom avsättning till obeskattade reserver i balansräkningen via resultaträkningsposten bokslutsdispositioner. I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositioner och obeskattade reserver.

Efter eliminering delas de obeskattade reserverna upp i uppskjuten skatteskuld respektive balanserat resultat. Uppskjuten skatt på obeskattade reserver beräknas utan diskontering utgående från verklig skattekostnad för det kommande året. För 2007 innebär det att 28 procent av de obeskattade reserverna har hänförts till avsättningar för skatter och 72 procent till balanserat resultat i eget kapital.

Lånekostnader

Koncernen finansieras förutom med egna medel även med skulder till kreditinstitut. Lånekostnaderna belastar i enlighet med huvudprincipen i IAS 23 resultatet för den period till vilken de hänför sig, oavsett hur de upplånade medlen används.

Aktuell och Uppskjuten skatt

(a) Inkomstskatter

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar av tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och som med stor sannolikhet kommer att fastställas.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden av tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom förändring av obeskattade reserver och skattemässiga underskott.

Uppskjuten skattefordran avseende skattemässiga underskott eller andra skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdrag kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Se kompletterande information i not 20.

I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatten på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.

För att bestämma aktuell skatteskuld och aktuell skattefordran, liksom avsättning för uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran, i synnerhet värderingen av uppskjuten skattefordran, krävs väsentliga bedömningar av ledningen.

I denna process ingår att skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner som koncernen bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar bland annat att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i räkenskaperna och i inkomstdeklarationerna.

Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster. Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer.

(b) Koncernbidrag

Cybercom följer Redovisningsrådets akutgrupps uttalande om redovisning av koncernbidrag vilket innebär att koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skatt redovisas som en minskning/ökning av fritt eget kapital.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som

• är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer,
• handlas på en öppen marknad till kända belopp,
• har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.

Ersättningar till anställda

(a) Pensionsförpliktelser

Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner, enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

(b) Övriga förmåner efter avslutad anställning

Koncernen erbjuder inga förmåner efter avslutad anställning.

(c) Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning.

(d) Vinstandels- och bonusplaner

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på uppfyllnad av satta mål under året. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

Avsättningar

Befintliga förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias, redovisas som avsättningar. Avsättningarna redovisas som kortfristiga eller långfristiga beroende på förfallotidpunkt.

Intäktsredovisning

Koncernens intäkter utgörs främst av konsultintäkter, 96 procent av omsättningen. Övriga intäkter utgör 4 procent av koncernens omsättning. Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor och tjänster exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Intäkter redovisas enligt följande:

(a) Tjänsteuppdrag på löpande räkning

Uppdrag på löpande räkning resultatavräknas i samma takt som tjänsterna utförs, det vill säga såväl intäkter som kostnader redovisas i den period då de intjänas respektive förbrukas. Intjänade arvoden per balansdagen, vilka ännu inte fakturerats, redovisas som upplupna intäkter under rubriken övriga fordringar.

(b) Tjänsteuppdrag till fast pris

När utfallet av ett tjänsteuppdrag till fast pris kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas inkomster och utgifter som är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på balansdagen (så kallad successiv vinstavräkning). Färdigställandegraden fastställs i första hand med utgångspunkt i antalet nedlagda timmar per balansdagen i förhållande till beräknat totalt antal timmar för uppdraget.

När det föreligger svårigheter att beräkna ett tjänsteuppdrags resultat (till exempel i inledningsskedet av ett uppdrag) men det ändå är troligt att nedlagda kostnader kommer att bli täckta av uppdragsgivaren redovisas intäkten per balansdagen till ett belopp som motsvarar de nedlagda kostnaderna för uppdraget. Någon vinst redovisas därmed inte.

När utfallet av ett tjänsteuppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas som intäkt endast de kostnader som beräknas bli ersatta av uppdragsgivaren. Om det är sannolikt att nedlagda kostnader inte kommer att bli ersatta av uppdragsgivaren sker ingen intäktsredovisning och uppkomna utgifter redovisas som kostnad. En befarad förlust redovisas omedelbart som kostnad, i den mån den kan beräknas.

Fakturerade arvoden i fastprisuppdrag avseende tjänster som ännu inte utförts redovisas som förskott från kund.

Leasingavtal

Avgörande för klassificeringen av leasingavtal är i vilken omfattning de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av det aktuella leasingobjektet finns hos leasegivaren eller hos leasetagaren. För att säkerställa detta görs individuell prövning av samtliga avtal under året. År 2007 finns endast sedvanliga operationella leasingavtal såsom för lokalhyra, kopiatorer etc. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Inga väsentliga avtal har ingåtts under räkenskapsåret.

Riskhantering

Operationella risker

Konjunkturkänslighet

Den globala konjunkturen påverkar den allmänna efterfrågan för IT-tjänster. En svag konjunktur i Sverige eller internationellt kan komma att medföra lägre marknadstillväxt för IT-tjänster än vad som förväntas. Det finns därmed en risk att Cybercoms försäljning och resultat kan påverkas negativt av en svag konjunkturutveckling.

Kundkoncentration

Under 2007 hade Cybercom omkring 120 aktiva kunder, varav cirka 50 genererade intäkter till Cybercom för över 1 MSEK vardera. Cybercom har i dag ramavtal i samtliga större affärsrelationer. Även om Cybercoms kundunderlag har en god spridning kan det inte uteslutas att flera större kunder väljer att säga upp sina ramavtal eller helt eller delvis minska sina inköp från Cybercom. Antalet kunder inom telekomsektorn och omsättningen från dessa kunder representerar en betydande del av Cybercoms totala antal kunder och totala omsättning. Skulle det inträffa kan det inte garanteras att bolaget kan etablera nya kundrelationer i samma utsträckning, vilket kan komma att påverka omsättning och resultat negativt.

Konkurrenter

Cybercom erbjuder affärskritiska lösningar inom främst telekom och utvalda teknologier. Konkurrensen på denna marknad är hög. Den snabbrörliga marknaden innebär att aktörerna, erbjudandena och prissättningsmodellerna på marknaden ständigt förändras. Att nischa och positionera sig i förhållande till andra aktörer är av stor betydelse för att etablera en egen kundbas.

Några av de konkurrerande företagen har större finansiella och industriella resurser till sitt förfogande än Cybercom, vilket ger dem möjlighet att påverka prissättningen på marknaden. Det kan inte uteslutas att en ökad konkurrens kan leda till minskad marknadsandel och sämre lönsamhet för bolaget.

Integrationsprocessen

Förvärvet av auSystems samt Plenware medför integrationsprocesser av tidigare från varandra helt fristående verksamheter, vilka delvis konkurrerat på samma marknad. Svårigheterna med att kombinera verksamheterna omfattar bland annat nödvändigheten att behålla personal, koordinera geografiskt spridda verksamheter, system och anläggningar från ett operationellt, finansiellt och legalt perspektiv. Företagsledningen kommer, utöver den dagliga verksamheten, att ägna betydande uppmärksamhet och tid åt integrationsprocessen. Förseningar eller svårigheter som kan uppstå i samband med integrationen kan komma att påverka Cybercoms verksamhet, lönsamhet och finansiella ställning negativt.

Rekrytering och kompetens

Cybercoms verksamhet är beroende av personalens motivation och kompetens. Kvalificerade konsulter är en förutsättning för att genomföra kundprojekt med goda resultat och nöjda kunder. Vid nyrekrytering ställer Cybercom höga krav på kompetens och erfarenhet samt arbetar aktivt med att säkerställa medarbetarnas framtida kompetensnivå. Under vissa perioder kan det råda brist på arbetskraft och bolaget kan ha svårigheter att rekrytera. I det fall Cybercom misslyckas att rekrytera och behålla kvalificerade konsulter kan det komma att få negativa konsekvenser för bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Nyckelpersoner

Cybercom är för sin verksamhet beroende av ett antal nyckelpersoner i ledande befattningar. Dessa personer bidrar med hög kompetens och lång erfarenhet, vilket är viktigt för utvecklingen av Cybercoms verksamhet. Om en eller flera av dessa nyckelpersoner lämnar Cybercom skulle det kunna ha en negativ inverkan på bolagets verksamhet och resultat.

Avtalsrelationer

Som nämnts har Cybercom ramavtal med samtliga större kunder. De flesta av dessa saknar dock volymåtaganden och har en relativt kort uppsägningstid. En del av Cybercoms avtalsrelationer är inte formaliserade i skriftliga avtal. När det gäller kundrelationer förlitar sig bolaget ibland på sedvänja mellan parterna. Vidare kan innehållet i sådana avtal vara svårt att klarlägga om parterna skulle ha olika uppfattningar härom, vilket i värsta fall kan leda till försämrade relationer och kostsamma tvister. Detta kan komma att medföra negativa effekter på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Personalkostnader

Löner, andra ersättningar samt sociala kostnader utgör den enskilt största kostnaden för Cybercom. Högre löner till följd av en överhettad marknad för IT-konsulter i Sverige och i de länder där Cybercom har dotterbolag, kan komma att leda till ett försvagat resultat för koncernen.

Underskottsavdrag

I flera av Cybercoms dotterbolag finns tidigare förluster som under vissa förutsättningar kan användas för att kvitta mot vinster i andra bolag i koncernen. Detta gäller framförallt flera av de bolag som förvärvats från auSystems AB i april 2007. Det finns dock ett antal begränsningar i reglerna för hur underskottsavdragen kan utnyttjas bland annat för nyligen förvärvade bolag, vilket kan leda till att tidigare underskott i Cybercoms dotterbolag inte kan utnyttjas eller bara kan utnyttjas till en begränsad del.

Legala processer

Cybercom är i nuläget inte involverat i några legala processer. Det finns dock risk att Cybercom i framtiden blir involverat i sådana processer och en negativ utgång för Cybercom i en eller flera av dessa processer skulle kunna påverka Cybercoms verksamhet och finansiella ställning negativt.

Ägare med betydande inflytande

JCE Group AB äger en väsentlig del av samtliga utestående aktier. Denna aktieägare har möjlighet att utöva ett betydande inflytande på ärenden som kräver godkännande av aktieägarna, däribland utnämning och avsättning av styrelseledamöter och eventuella förslag till fusioner, konsolidering eller försäljning av samtliga eller huvuddelen av Cybercoms tillgångar samt andra företagstransaktioner. Denna koncentration av ägandet skulle kunna begränsa andra aktieägares möjlighet till inflytande.

Känslighetsanalys

Sammanställningen nedan visar effekten på rörelseresultatet av 1 procents förändring av respektive faktor, beräknat på utfallet 2007:

Redovisade effekter ska ses oberoende av varandra och förutsätter att övriga faktorer inte förändras.

Finansiella risker

Valutarisk

Cybercom är utsatt för valutarisk främst vid omräkning av årets resultat och nettotillgångar från utländska dotterbolag i Europa och Asien, så kallad omräkningsrisk. Koncernens resultat och nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker i danska kronor, polska zloty, singaporedollar, brittiska pund och indiska rupies. Koncernens nettoinflöde av utländsk valuta utgörs främst av euro och US dollar. Valutaexponeringen innebär att bolagets framtida konkurrenskraft kan komma att försämras och därmed påverka tillväxt och resultatnivå negativt.

Ränterisk

Ränterisken definieras som en resultatförsämring som orsakas av en förändring i marknadsräntorna. Den huvudsakliga delen av Cybercoms skuldfinansiering löper med rörlig ränta i svenska kronor. Bolagets skuldfinansiering är en risk i sig där en rörelse upp eller ned i marknadsräntan med en procentenhet påverkar koncernens resultat efter skatt och eget kapital med omkring 4 MSEK under en tolvmånadersperiod. Koncernens intäkter och kassaflöde från rörelsen är i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsmässiga räntenivåer. Koncernen innehar räntebärande tillgångar i form av bankmedel.

Finansieringsrisk

Finansieringsrisken definieras som risken för att finansiering av verksamheten är svår och/eller dyr att erhålla. Om bolagets utveckling avviker från den planerade, kan det dock inte uteslutas att det i framtiden uppstår en situation där bolaget måste anskaffa nytt kapital. Det kan inte garanteras att ytterligare kapital kan anskaffas på gynnsamma villkor för bolagets aktieägare, eller att sådant kapitaltillskott, om det anskaffas, är tillräckligt för att fullfölja bolagets strategi. I det fall bolaget misslyckas med att anskaffa nödvändigt kapital i framtiden, kan bolagets fortsatta verksamhet inte garanteras.

Kreditrisk

Cybercom har historiskt sett haft mycket låga kreditförluster. Huvuddelen av koncernens kunder är stora och välrenommerade bolag, myndigheter och organisationer som har hög kreditvärdighet. Cybercom kan inte lämna några garantier för att kreditförlusterna över en längre tidsperiod kommer att ligga på samma låga nivå.

Aktierelaterade risker

En potentiell investerare i Cybercom bör iaktta att en investering i bolagets aktie är förknippad med risk och att det inte finns några garantier för att aktiekursen kommer att ha en positiv utveckling. Aktiekursens utveckling är beroende av en rad faktorer utöver utvecklingen av bolagets verksamhet och som står utanför bolagets kontroll. Sådana faktorer är bland annat det allmänna konjunkturläget, marknadsräntan, alternativa avkastningsmöjligheter, kapitalflöden samt politisk osäkerhet. Trots att bolagets verksamhet utvecklas positivt föreligger det således risk att en investerare vid avyttringstillfället gör en kapitalförlust.